"förvalta"

Idag tycker Ann Ljungberg att jag ska skriva om att förvalta (dagens skrivpuff) - vad i allsin dar ska det kunna bli? Vad förvaltar jag? Andra förvaltar fastigheter och pengar, kapital, arv och möjligen annat som jag inte känner till - men jag?

Betyder förvalta "ta hand om", är det att se till att något inte tar slut, att det man förvaltar fortsätter att finnas? Förvaltar jag mig? Som fortsätter att finnas, tack och lov. Den förvaltningen är inte hundraprocentig som läsare av min blogg väl känner till, bättre förvaltare finns.

Av någon anledning får mig ordet också att tänka på kossor, visst är det väl så att man/män kan vara förvaltare på en gård? Finns det en kvinnlig form av ordet, eller är ordet könsneutralt? För mig känns det maskulint. Medan lokalvårdare är mera både och. Handlar förmodligen om min brist på kännedom om verkliga förvaltare.

"Förvalta sitt pund" far genom hjärnan, var det inte något någonstans? Bibliskt, att leva gott och rättfärdigt, inte begå några synder, hjälpa sin nästa och frukta gud och prästerskap? Det var länge sedan, men kanske betyder det något för någon även idag. I Brasiliens favelor och dess livsfarliga gränder med tungt beväpnade kokainfurstar överallt finns en pastor Johny. Han förvaltar guds pund numera, efter en tidigare karriär som knarkbaron. Det innebär att han erbjuder andra knarkstorheter en fristad i kyrkan, hos gud - både myndigheter och andra knarkkrigare lämnar honom och de som annars skulle dött, i fred. För mig i ett annat fängelse än brott och knark, men dock vid liv. Han förvaltar det pund som blev honom givet! Dokumentär i TV berättade bl a om detta. Jag orkade inte se hela filmen, det blev för blodigt.

Långt ifrån mitt förvaltande, eller snarare icke-förvaltande. Jag har inte förvaltat det liv jag (och andra) skapat åt mig. Men jag kan kanske börja en ny förvaltning, med samma gamla förvaltare? Ovan syns två dåligt förvaltade trädgårdsstolar på verandan till huset där jag bor...