Igår skrev jag en ännu inte publicerad artikel i Newsmill, apropå debatt om öppenhet om missbruk. Jag vet inte om jag ska ångra mig, om släkt och andra som känner mig kommer att tycka att jag är ännu mera korkad än de hittills varit övertygade om..
Det kändes bra att skriva om mitt spelmissbruk, och att snudda vid konsekvenserna. Nu är min anonyma hemlighetsblogg definitivt överspelad! Jag har "predikat" öppenhet i mitt konsultjobb i alla år, men lyckats hålla spelandet hemligt ända tills häromåret då hela livet kraschade.
"Sanningen ska göra dig fri", lär det ha stått över ingången till oraklets i Delphi hus - ungefär. Det är sant än idag, sanningen gör mig fri. Nu är jag fri sedan kraschen, fri och olycklig, ensam och fattig - FRI.
Inget låtsasliv längre, nu är livet verklighet och inte flykt. Det gör ofta ont. Och är ofta skittrist. Och det händer tyvärr fortfarande att jag spelar lite. Terapi och vänsamtal hjälper mig att avstå. Jag börjar inse vad det innebär att vara narkoman, eller alkoholist - och jag är tacksam att jag "bara" är spelmissbrukare.
Jag har följt dig i smyg ett tag...
SvaraRaderaVarit förväntansfull på morgonen – har du skrivit ännu. Saknat dig under den tid du inte skrev. Försökt att förstå vad som hänt, en del har jag kunnat utläsa av din blogg en del inte. Idag har jag fått veta ännu mer.
Du ska veta att du betytt mycket för mig, du har ett stort och generöst hjärta! Jag är oerhört tacksam att du och din familj ställde upp och delade med er av er och ert när jag flyttade tillbaka till Stockholm. Generöst! Tack!
Det var mycket länge sedan vi sågs och mycket har givetvis hänt sedan dess, både roligt och tråkigt.
Jag fortsätter följa dig... fast jag smyger inte längre...
Många kramar från din ”bonusdotter” Sussi
älskade Susanne - vad jag blir glad att höra av dig även om det kanske inte är så kul omständigheter - hur har du det, var finns du, hur mår de dina? Berätta för mig - och tack för att du pratade med mig idag! Många kramar tillbaka från mig, bonusmorsan!
SvaraRaderaBonusmorsan... dom orden känns härliga :-D
SvaraRaderaJag är kvar i Stockholm, bor på en ö Mälaren sedan drygt 5 år. Sambo och har 2 små barn, Elsa 6 år och Max snart 3 år, 2 bonusdöttrar på 19 och 21 år samt ett bonusbarnbarn på 1,5 år. Alla helt underbara!
Arbetar vid Fridhemsplan, 3 dagar i stan på kontoret och 2 dagar hemma. Det bästa av 2 världar!
Mamma gick bort för snart 1 år sedan... det är oerhört tomt!!! Vi var alla hemma när hon somnade in vilket känns otroligt skönt. L bor hemma hos U nu och det är bra för dom båda. G (om du kommer ihåg henne) bor i Malmö sedan länge och T är kvar däruppe. Han har 3 söner i åldern 5-8 år samt en bonusson på 11 år. Varken L eller G har några barn. Pappa finns inte längre han heller – han gick bort för 9,5 år sedan men det har jag hunnit förlika mig med även om jag saknar honom också såklart.
Hur är det med er alla? E, M och A och såklart även J? Vart bor du och alla de andra? Jag har hur många frågor som helst...
Det vore oerhört roligt att ses!
Många kramar igen!
Vännen min - jag är ledsen att Rose-Marie är död, men kände nog på mig att det var så... Glad är jag dock att du har det bra, med man och barn och t o m barnbarn!
SvaraRaderaRoligt att höra också om dina syskon - det är ju dig och Tommy jag kände bäst, men visst kommer jag ihåg de andra. Erik är gift och har två barn, inte barn längre - Simon är 19 ch Albin 16 (eller om det hunnit gå ännu ett år och de är 20 och 17!). Albin i skolan ännu, Simon har just börjat jobba som snickarlärling.
Mats är skild från Teija, har Sofia varannan vecka och hon är 12, blir 13 i höst. Anders har inga barn, men jobbar och träffar fd flickvännen som kompis tämligen ofta.
Jag bor utanför Norrtälje, Jan, Mats och Anders bor kvar i Sundbyberg, Erik utanför Upplands Väsby. Jan och jag är skilda sedan 10 år, men goda vänner.
Visst vore det fint att ses - jag är i Stockholm emellanåt och det är ju du också! Mitt mobilnummer är 076 - 145 66 44 - men det är ingen idé att ringa förrän i nästa vecka, telefonen ligger kvar på landet... Jag passar kompisens hundar.
Kram på dig - jag blev så glad att höra av dig, och ledsen över att Rose-Marie är borta - hon var en god vän och vi hade stor glädje av varandra när livet emellanåt var svårt för oss båda för länge sedan! Jag minns henne med glädje!
Margareta